Problematisk skolfrånvaro

Problematisk skolfrånvaro

Att erbjuda stimulerande och meningsfulla tidiga strukturerade insatser är det mest effektiva sättet att bryta en negativ utveckling och vända frånvaro till närvaro i skolan.

Elever som är långvarigt borta från skolan är oftast frånvarande för att de inte kan gå till skolan.

Det handlar alltså inte om bristande motivation, utan snarare om ohälsa.

Problematisk skolfrånvaro, ”hemmasittare” ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta. Det behövs en plan som visar på alternativa vägar tillbaka till en fungerande skolgång i nära samarbete med föräldrar för att möjliggöra detta. Om inget görs får det stora konsekvenser inte bara för eleven utan för samhället i stort.

Forskning visar att skolan kan göra mycket för att elever inte ska förlora värdefull tid i skolan. Skolan kan främja närvaro bland annat genom tidiga insatser och genom att ha individens behov i fokus. Detta kräver ett systematiskt och samordnat arbete som inkluderar alla i skolan. Det är viktigt att all skolpersonal deltar i arbetet med att främja närvaro, utifrån sin roll och sitt uppdrag.

Många av våra elever har en eller flera funktionsvariationer, så som t.ex. Autism och ADHD/ADD, som gör skolgång och återgången till skola extra utmanande. Särskilt när den problematiska skolfrånvaron har pågått i flera månader/år har inte sällan symptom som ångest, oro och depression tillkommit eller förvärrats. Ofta har både skola och vårdnadshavare en känsla av att ha “provat allt”.

Även om orsakerna varierar så finns det vissa drag som förenar många av eleverna som uppvisar problematisk skolfrånvaro. Dessa kan delas in i tre områden: individuella faktorer, skolrelaterade faktorer och sociala faktorer. 

Bland både hemmasittande och skolkande elever finns också elever som väljer frånvaro framför att bli utsatta för mobbning, kränkningar och andra missförhållanden. 

Kamratproblem är vanligare hos elever med problematisk skolfrånvaro, i särskilt hög grad hos den grupp som har neuropsykiatrisk diagnos.

Kamratproblem kan leda till ökad frånvaro, och den ökade frånvaron i sin tur till försämrade relationer till kamraterna så att utanförskap föder utanförskap i en ond cirkel.

Att inte få till en lärmiljö som är anpassad till elevens förutsättningar kan också leda till frånvaro.

Skolfrånvaro och ”hemmasittande” är ett problem som ökar och många skolor och kommuner har svårigheter i att hantera och bygga upp sitt arbete kring detta.

Vintertullsskolan, Stockholms äldsta resursskola har 22 års erfarenhet av elever med problematisk skolfrånvaro. Skolan arbetar aktivt med anpassningar och åtgärder, speciellt för elever med problematisk skolfrånvaro.